Kaliumkarbonat

Kaliumkarbonat är den oorganiska föreningen med formeln K2CO3. Det är ett vitt salt som är lösligt i vatten. Kaliumkarbonat används huvudsakligen vid produktion av tvål och glas.

Kemisk formel
K2CO3
CAS-nummer
584-08-7

Egenskaper

Molar vikt
138.21 g/mol
Smältpunkt
891.1°C
Densitet
2.428 g/cc
Formulär
Pulver, Vit, Grynigt

Användningsområden och tillämpningar

Viktiga tillämpningar

  • Bläck, toner och färgämne
  • Livsmedelstillsats
  • Glas
  • Gödningsmedel
  • Tobakstillsats
  • Djurfoder
  • Tvål och tvättmedel

Kaliumkarbonat

Kaliumkarbonat är även känt under sitt vanliga namn potaska. Det härrör från den gamla metoden att anrika kaliumkarbonat från träaska genom att tvätta ut det med vatten och sedan indunsta det i krukor.
Alkaliska ämnen är kaliumsalter av kolsyra. Världens största kaliumsaltfyndigheter finns i Kanada, Ryssland, Vitryssland, Kina, USA och Tyskland. Kaliumkarbonat finns också i vissa inlandsvatten, såsom Döda havet och Lop Nor-öknen.
Kaliumkarbonat används som råvara för tillverkning av bland annat glas, tvål och gödningsmedel. Det är biologiskt nedbrytbart.
Kaliumkarbonat används inom jordbruket som kaliumkälla i gödningsmedel. Det används också för att reglera jordens pH-värde och som fungicid i växtskyddsmedel.
Kaliumkarbonat används som flussmedel för att sänka smältpunkten för råvaror vid glasproduktion. På så sätt tillverkas till exempel det tåliga kaliumglaset. Det är hårdare, mer transparent och mer glänsande än sodaglas. Kaliumglas krävs ofta för högkvalitativa tillämpningar, till exempel för optiskt glas (kikare, teleskop och kameralinser), värmebeständigt laboratorieglas (inklusive provrör) och dekorativt glas.
Kaliumkarbonat används i kombination med blyoxid även vid tillverkning av blykristall, även känt som kristallglas. Blykristall har en extraordinär ljusbrytning, vilket gör det särskilt attraktivt för smycken, prismor och högkvalitativa glasvaror.
Kaliumkarbonat spelar en viktig roll i tvål- och tvättmedelsindustrin. Det används vid tillverkning av kaliumtvål, som är mjukare och ofta mer löslig i vatten än natriumtvål. Det används ofta i flytande tvålar eller geler (t.ex. raktvål och flytande handtvål) för hushålls- och industriellt bruk.
Kaliumkarbonat används också vid tillverkning av flytande tvättmedel och rengöringsmedel.
Ämnet fungerar också som ett vattenmjukgörande medel genom att binda kalcium- och magnesiumjoner, som är ansvariga för vattnets hårdhet. Detta förbättrar rengöringseffekten hos tvålar och rengöringsmedel, eftersom hårt vatten minskar bildningen av tvålskum.
Skönhetsindustrin använder kaliumkarbonat för att reglera önskad alkalitet i produkter såsom tvålar, krämer och hårvårdsprodukter. Detta säkerställer även formuleringens stabilitet och hudvänlighet.
I hårvårdsprodukter, till exempel i hårbleknings- och hårfärgningsprodukter, ökar kaliumkarbonat alkaliniteten och förbättrar de aktiva ingrediensernas effekt. Det hjälper till att öppna hårstråets fjällskikt, vilket gör att färgämnen eller blekmedel tränger in lättare.
I skrubbkrämer och masker används kaliumkarbonat som en mild alkali för att lösa upp hudflagor och förbättra rengöringseffekten. Tack vare sina hygroskopiska egenskaper hjälper det att återfukta huden och förhindra att produkten torkar ut. Kaliumkarbonat används också som lösningsmedel inom kosmetikaindustrin.
Kaliumkarbonat är godkänt som livsmedelstillsats under beteckningen E501. Det används som surhetsreglerande medel för att stabilisera pH-värdet i livsmedel som pasta eller produkter som innehåller kakao. I kombination med syror som citronsyra eller vinsyra används kaliumkarbonat också som ingrediens i jäsmedel, till exempel i pepparkakor.
Ämnet används i dryckestillverkning som neutraliseringsmedel eller mineraltillsats. I vissa livsmedel, särskilt torra blandningar och pulverprodukter, fungerar kaliumkarbonat som buffert för att förbättra stabiliteten under lagring.
I djurfoderindustrin för boskap och husdjur fungerar kaliumkarbonat som kaliumkälla, surhetsreglerare och pH-stabilisator. Det ökar också stabiliteten i foderblandningar och förlänger hållbarheten genom att minska fuktupptagningen och hämma mögelväxt.
Kaliumkarbonat används av läkemedelsindustrin som kaliumkälla i läkemedel för behandling av kaliumbrist. Kalium är viktigt för hjärtats funktion, vätskebalansen och muskelfunktionen. Ämnet används också för att behandla ökad syra i magen genom att neutralisera överskott av magsyra.
Kaliumkarbonat används också som pH-buffert i farmaceutiska formuleringar. Det fungerar även som hjälpämne. Det stödjer lösligheten hos aktiva ingredienser eller förbättrar formuleringens stabilitet. Kaliumkarbonat används också i kemiska synteser, till exempel som reagens eller katalysator vid tillverkning av aktiva farmaceutiska ingredienser. Det används som ett milt alkali för att kontrollera kemiska reaktioner.
Förutom tillverkning av specialglas för byggindustrin används kaliumkarbonat som tillsatsmedel i betong och murbruk för att påskynda härdningen. I specialbruk minimerar det risken för krympningssprickor genom att påverka blandningens kemiska sammansättning. Kaliumkarbonat används också i betongblandningar för att minska bildningen av iskristaller och skydda betongen från skador vid låga temperaturer. I murbruk eller fogmassa bidrar det till att minska fuktupptagningen och skador orsakade av frost.
Kaliumkarbonat används också i vattentätande material och beläggningar, särskilt i produkter som måste vara alkalibeständiga eller fuktavvisande.
Vid tillverkning av keramiska byggmaterial, såsom kakel eller tegel, fungerar kaliumkarbonat som ett flussmedel som sänker materialens smältpunkt och förbättrar keramikens homogenitet. Detta leder till mer robusta produkter av högre kvalitet.
Kaliumkarbonat används också vid tillverkning av färger och pigment, som är viktiga för byggindustrin. Det bidrar till färgernas stabilitet och hållbarhet, särskilt vid utomhusbruk.
Kaliumkarbonat fungerar som pH-regulator, stabilisator och lösningsmedel i olika processer vid tillverkning av bläck, toner och färgämnen. Kaliumkarbonat används också för att kontrollera pigmentpartiklarnas storlek och som dispersions- och torkhjälpmedel.
Det används också som reagens vid tillverkning av färger. Exempel på användningsområden är tryckfärger för digital-, offset- och textiltryck, toner för laserskrivare och kopiatorer samt märknings- och skrivpennor där jämna och livfulla färger krävs.